top of page
  • WP

Dagens exposé: Är du fri nog för att säga vad du tycker?

Här kommer dagens lite längre reflekterande inlägg och den som inte vill eller orkar läsa önskas redan här en trevlig helg!


Förre statsministern Göran Persson uttryckte en gång: - ”Den som är satt i skuld är icke fri”. Exakt vad han menade eller hur skuldsattas ofrihet skulle påverka olika saker är kanske inte helt klart men låt oss ta uttalandet som ingång till ett resonemang.


I antikens Aten byggde man upp det som brukar kallas för demokratins vagga. Alla ’fria män’ hade rösträtt och med detta tänkte man på något sätt säkerställa att beslutsfattarna var kompetenta, objektiva och inte i någon slags beroendeställning som kunde påverka åsikterna. Slavar var outbildade och i beroendeställning så de fick inte rösta. Synen på kvinnornas roll och förmåga känns idag obegriplig men det är faktiskt bara drygt 100 år sedan kvinnor fick rösträtt i Sverige. I bästa fall lades innan dess ’familjens’ röst via mannen men tyvärr hörde det nog inte till vanligheten.


Men varför var det viktigt att vara fri för att kunna fatta sunda beslut? Grundtanken är att så snart man står i beroende till någon eller något så tar man hänsyn till detta och beslut som fattas blir vinklade. Kanske är det egentligen inte friheten i sig utan att beroendet inte gör att man kan känna sig helt trygg i att det är ok att fritt uttrycka sin mening. Friheten från sådana beroenden är alltså ett medel för att känna sig trygg.


I Storbritanniens parlamentarism fanns vid etableringen delvis en liknande tanke, att alla viktigare beslut inte bara skulle fattas i Underhuset där alla i befolkningen, oavsett beroenden, kunde vinna tillträde, utan även underställas Överhuset (House of Lords) där endast rika eller kvalificerade kunde få plats. Genom att Överhuset bestod av ett stort antal lorder blev det i praktiken omöjligt att muta dem. (Vi utelämnar här det uppenbara problemet att Lorderna självklart kunde rösta emot allt som minskade deras egen makt eller rikedom).

I Österrike har man ett råd med 15 kvalificerande, och ansett ”omutbara”, personer som har samma funktion som brittiska överhuset.


Man har alltså historiskt sett ett problem med jäv, korruption mm och ansett att bara de som är fria från beroenden kan fatta de helt objektiva besluten. Man kan naturligtvis fundera över om beslut behöver vara objektiva eller om personer som verkligen är beroende av en förändring inte ska få engagera sig i debatt och beslut. Å andra sidan skulle då de ’kloka’ oberoende se och förstå behoven och ändå fatta rätt beslut.


Men låt oss följa spåret med oberoendet. I dagens samhälle är nästan alla skuldsatta. Och vi är i mycket stor utsträckning beroende av ganska abstrakta strukturer även för att sörja för basbehoven i Maslovs behovspyramid; mat, boende mm. Vi måste arbeta för att få lön att kunna sörja för våra basbehov. Vi har mycket liten rådighet över att alls sörja för ens de mest elementära livsuppehållande sakerna i livet. Är vi då fria?

Skulle vi agera annorlunda på arbetsplatsen eller i samhället om vi visste att vi skulle klara oss även utan en lön? Gör beroenden oss till lydiga medborgare som inte törs säga vad vi egentligen tycker?

Hur skulle det omvända se ut? Om ingen var beroende av någon annan så hade vi inget samhälle eftersom ingen behövde samarbeta.


Ett långsiktigt hållbart samhälle behöver en balans mellan dessa perspektiv. I ett samhälle där allting är sammanflätat så måste ytterst ändå någon styra och det är politiker och större andra aktörer, såsom storföretag eller organisationer, som tar den rollen. Pendeln idag svänger tydligt åt mer centralism och beslut fattas inte sällan i form av ’policy’ i forum på global nivå. I de överenskommelserna gäller helt andra spelregler än i närsamhället eftersom det handlar om nationers eller företags makt och utvecklingsmöjligheter. I de fall politiker och företag samverkar för att styra uppifrån och inte utifrån av medborgare givna mandat finns risk för korporativism, dvs det som var grunden till fascismen.


”All offentlig makt utgår från folket”, står det i Regeringsformen, en av de svenska grundlagarna. Folkmakten behöver i många avseenden stärkas och undersökningar visar att människor tycker att de i alltför liten grad kan påverka politiska beslut. För att möjliggöra att människor engagerar sig och vågar utmana strukturer som de egentligen inte gillar behöver var och en känna sig mer trygg, fri och mindre beroende. Hur når vi dit?


Det är nog svårt att åstadkomma total frihet eller oberoende men bara känslan av att ha rådighet och att kunna klara sig även om man utsätts för repressalier i någon form kan etableras i alla fall. Några möjliga vägar är för att klara grundbehoven av mat och värme är:

  • Odla grönsaker

  • Ha möjlighet att värma mat och bostad med ved eller annan källa

  • Ta en arbetslöshetsförsäkring

  • Lär dig att fiska

  • Övervinn den mentala spärren att säga vad du tycker

  • Bygg egna nätverk på temat att minska beroenden, vem känner du som kan olika saker och vad kan du bidra med

  • Studera och läs på om livets väsentligheter

  • Prata om principerna med yttrandefrihet, respekt för andra, mänskliga rättigheter mm så att flera reflekterar över hur det fungerar i smått och stort

  • Var generös, du kommer att känna dig fri och modig när du blir uppskattad för att du delar med dig.


Som en effekt får vi både en bättre grund för demokrati men även en samhällelig motståndskraft mot kris och krig, något som i dessa tider ter sig ännu mer relevant än tidigare.

Trevlig helg!

/Fredrik Ardefors, ordf

Waxholmspartiet

Recent Posts

See All

Comentários


Os comentários foram desativados.
bottom of page